klyvaved

  • Har du frågor och funderingar?
Kontakta oss nu!
Facebook-f Twitter Linkedin-in Instagram

Kontakta oss

Tele: 0707-29 29 69
Mail: info@klyvaved.se

Klyva Ved

Klyva ved är en sida för alla som har med ved att göra. Vi har information och redskap för att din vedhantering ska bli så effektiv, bra och rolig som möjligt.

Det är en härlig känsla en kall vinterdag att lägga in en vedklabbe i kaminen som man har förädlat från stock till torr fin ved som värmer. Det kan tyckas vara en enkel resa att få en bit trä till att bli ved, och i teorin så är det ju också så. Utmaningen kommer när man ska få väldigt mycket trä till att bli ved och dessutom ska det gå så fort som möjligt. 

Som tur är så har vi i modern tid en många effektiva redskap för att kunna kapa och klyva ved. Med teknikens hjälp har vi kunnat effektivisera vedhantering som förr tog flera veckor till att kunna utföras på en eller ett par dagar. Till exempel så kan man med en vedmaskin producera flera kubik i timmen. En ny vedmaskin kostar inte mer än en äldre begagnad bil och vilket har gjort det intressant att skaffa vedmaskin även för de som inte har hundratals kubik att producera.

 

 

Kontakta oss

Att kapa och klyva ved ska vara lönsamt

Ingen har väl missat att elpriserna på senare tid har skenat och detta har i sin tur fått priset på ved att öka. Det har därför blivit lönsamt för den som kan tillverka sin egen ved. Att jobba med ved är slitsamt och det ska därför också vara lönsamt att göra det anser vi. 

För att få lönsamhet i ved är det viktigt att strukturera och automatisera det som går. Om man ser processen från träd på rot till torr färdig ved så är det mest tidskrävande (och arbetskrävande) momentet att ge sig ut i skogen för att fälla träd, kvista trädet och dra fram trädet till väg så timmerbil kan hämta upp det. Även om man har egen skog så är det näst intill omöjligt att få lönsamhet i detta arbetsmoment. Det ska enbart vara för undantagsfall man väljer att utföra detta på egen hand, tex för att man tycker det är roligt eller volymen är så liten att det inte är lönt med skogsmaskin.

Det är därför nödvändigt att detta moment lejas bort till skogsmaskiner om man själv inte är stolt ägare till en. Maskinerna är så effektiva så de kan utföra arbetsuppgifterna på en bråkdel av tiden en människa kan, och till lägre kostnad. Detta bidrar givetvis till att kostnaden per uttagen kubik inte blir så hög. I sin tur ger detta också att det blir lönsamt för den som inte har egen skog att köpa långved (träd som säljs hela, ofta tre till fyra meters längder) och kapa och klyva själv.

Om Kapning

Kapning av ved

Med kapning av ved menar man det arbetsmoment som går ut på att göra den blivande veden i rätt längd. Den rätta längden är den maximala längd som går in i kaminen, spisen, pannan eller annan eldstad där den ska eldas. Med andra ord varierar rätt längd beroende på vilken eldstad man använder.

Gör man veden för lång kommer den inte att passa i eldstaden på rätt sätt och man kommer kanske att få lägga ved på sniskan för att få in dom vilket både blir krångligt och leder till en ineffektiv eldning. Gör man veden för kort så behöver man fler ilägg och det kräver större arbetsinsats när man eldar det. Det är därför noga med att veden får rätt längd. Men hellre lite för kort ved än för lång! Den vanligaste längden på ved som inte ska eldas i panna är 30cm. Om man köper ved på macken i en säck så är den nästan alltid 30 cm. 

För dom som kapar och klyver kommersiellt är det nästan standard att ha längder om 30cm. Pannved som ofta är grövre än kaminved är också längre. 50cm och uppåt brukar vara standard i moderna pannor.

Grovleken på trädet som ska kortas avgör ofta vilken metod man använder för att kapa. Det finns i huvudsak tre olika metoder som beskrivs nedan.

Klyva ved bör göras omgående

Om möjligt bör virket klyvas så snart som möjligt efter att veden har kapats. Trä som är färskt innehåller en hög andel vatten (upp till 50 % vatten är inte ovanligt) och i princip alla träslag är lättare att klyva när de innehåller en hög andel vatten. När veden har torkat har fibrerna i dem stelnat och det är mycket mer utmanande att ta isär dem då. Vill du göra vedklyvningen så enkel som möjligt kan du med fördel klyva veden när det är riktigt kallt ute. Vid minusgrader har fukten i träet frusit och det är ofta väldigt lätt att klyva även riktigt utmanande och knotiga kuber. Ju kallare desto bättre i detta avseende!

Kapning

Kapning med motorsåg

För grövre stockar är det naturligt att använda en motorsåg för att korta trädet, och ofta är det enda realistiska alternativet. Motorsågen har den fördelen att man inte behöver lyfta upp ett tungt träd utan man kan såga i det där det ligger. Motorsågen är ett bra sätt att snabbt såga i tu riktigt stora träd. Nackdelen är att det kan vara svårt att få ett jämt snitt vilket resulterar i ojämn längd på veden. Det kan också vara lite vanskligt att såga delen på trädet som är närmast marken eftersom man lätt då kan råka nudda marken med kedjan på sågen. Även om man bara snabbt får ner kedjan i marken blir den förvånansvärt slö. Det bästa sättet att undvika detta är att såga trädet ca tre fjärdedelar och sedan vända på stocken för att såga kvarvarande trä.

Kapning med vedkap

Att kapa ved men en klinga är ett bra sätt att korta ner träd med en diameter upp till ca 30cm. Vedkaparna kräver dock att man klarar att lyfta upp trädet på ställningen och dom är inte konstruerade för tunga träd. Men väl uppe i kapen så går det snabbt att korta ner trädet och det blir inte mycket spill. 

Nackedel med vedkap förutom att det inte går att ta så stora träd är att det snabbt bygger på en hög med ved nedanför kapen och man måste ständigt flytta veden för att kunna fortsätta kapa. Tänk på att inte kapa med en slö klinga! Många vedkapare känner nog igen sig när det är dags att rulla ut kapen för säsongen och man inser att klingan inte har vässat sig själv sedan man ställde undan kapen. Man tänker, jag kör denna säsong också sedan ska jag lämna in klingan på slipning. Har man mycket ved blir det en enorm tidsförlust att såga med slö klina jämfört med en riktigt vass. En gammal vedkap blir som ny med en välslipad klinga. Att lämna in en klinga för slipning kostar några hundralappar. Är man lite händig kan man lära sig att slipa klingan själv med en fil.

Kapning med vedmaskin

Det enklaste sättet att kapa (och även klyva) ved är med en vedmaskin. Ofta har maskinerna automatisk inmatning och kapning och det enda man behöver göra är att dra i några spakar. Nackdelen med vedmaskiner är att den inte klarar ta riktigt grova stockar. Det brukar vara ovanligt med vedmaskiner som tar stockar över 50cm. De flesta vedmaskiner är byggda för stockar upp till 40 cm. Vedmaskiner är ofta utrustade med stockbord eller lyftbord vilket snabbar upp och förenklar lyftandet och matning av stock. Själva kapningen i vedmaskiner brukar ske med en motorsåg som antingen drivs hydrauliskt eller genom att en person trycker ner sågbladet

Klyvning av ved

Den viktigaste anledningen till att klyva ved är att få det riktigt torrt! Att elda med fuktig ved är dåligt för ekonomin då mycket av energin i veden går till att koka bort vattnet i veden istället för att värma upp rummet eller huset. Om veden är för fuktig kommer temperaturen i eldstaden att minska och det leder till ineffektiv förbränning. Ett resultat av detta, förutom värmeförlust, är att det sotar mer och branden släpper ut föroreningar som är dåliga för miljön. Det är därför bra att sköta klyvningen så att veden har förutsättningar att bli riktigt torr och fin.

I de fall man har väldigt liten ved, till exempel liten björk som har en diameter på 5-10 cm, behöver man inte alltid klyva veden om man är ute tidigt på säsongen. Trä som inte behöver klyvas kallas för rundvirke. Om du avstår från att klyva rundveden rekommenderas att du pricka barken på veden. Barken är naturens egen (och mycket effektiva) fuktpropp. Man kan jämföra barken med att den ligger som en plastpåse runt veden och hindrar vattnet från att dunsta bort. Gör man skåror i barken kan fukten mycket lättare tränga in i träet för att avdunsta.

Om veden börjat ruttna innan den klyvs eller förvaras fuktigt

Om man inte tar hand om veden och ser till att den blir torr relativt omgående så börjar trädet att sakta brytas ner. Detta gäller i synnerhet lövträd som har en snabbare nedbrytningsprocess än barrträd. Om veden är fuktig och temperaturen hög, tillexempel om man hugger björk på våren och låter den ligga kvar i skogen över sommaren, så kommer den att ha börjat ruttna. Även om det inte märks så mycket första året så har processen startat. Detta innebär att bakterier bildar enzymer och en slags slem runt träfiberna invändigt vilket korkar igen fibrerna. Detta försämrar avsevärt möjligheten för vatten att flöda genom fibrerna och detta förbättras inte genom att veden torkas i efterhand. Denna ved kommer alltid att ha svårare att bli riktigt torr och dessutom kommer förbränningen vid eldning vara sämre då slemmet hindrar att fibrerna får kontakt med syre. Detta är den främsta anledningen till att man inte bör låta fällda träd ligga kvar i skogen obarkade. Finns det möjlighet bör man ta hem och klyva upp veden så fort man kan.
Att klyva ved görs oftast antingen med yxa eller vedklyv (vedmaskin räknas här in till vedklyv)

Att klyva ved med Yxa

Om man inte har bråttom och är ute efter en rejäl utmaning så kan man klyva sin ved med yxa. För vedhuggare som har en kommersiell inställning till veden går denna metod i princip bort helt. Att klyva lite tuffare ved (tex Alm) är rejält tidskrävande och timlönen kommer att vara mycket låg. Detta är snarare att se som motion än något annat. Enklare kvistfri och lite tunnare ved kan dock klyvas med yxa i relativt rask takt. Man kommer dock aldrig att kunna klyva lika snabbt som man kan göra med en bättre vedklyv eller vedprocessor. Att klyva med yxa handlar mycket om teknik och man behöver inte vara direkt stark för att vara en duktig yxklyvare. Man kan klyva väldigt utmanande ved med yxa och kilar, men förvänta dig inte att det ska gå fort. En stor nackdel med att klyva med yxa förutom att det är långsamt är att risken för skador är stor. Det är lätt att få ett felslag så att yxan hamnar i foten eller benet.

Om man vill använda en Yxa för att klyva veden kan det vara bra att köpa en riktig klyyxa. En klyvyxa är en yxa som har ett tungt huvud som oftast är kilformat. Eggen på yxan är vass och anpassad för att man ska klyva i träfiberns riktning. Den vassa eggen tränger in i veden och den bredare delen på yxan (den bakre delen av huvudet) pressar isär veden när den med fart tränger in. Ofta har klyvyxan ett längre skaft en vanlig yxa. Några av de bäst ansedda yxorna är tillverkade i Sverige av Gränsfors och i Finland av Fiskars

(Klyvyxor | Gränsfors Bruk Sweden (gransforsbruk.com))

Att klyva ved med vedklyv eller vedprocessor

Om man vill klyva så mycket ved som möjligt på kortast möjliga tid bör man definitivt skaffa en vedklyv eller vedmaskin. Vi ha både vedklyvar och vedmaskiner i vårt sortiment! Det är en otrolig hjälp och

Om man har väldigt grov ved, så kallad övergrov, så är det förmodligen så att en vedklyv är det bästa alternativet.

Torkning av ved

När veden är kapad och klyvd återstår det bara ett moment tills veden är färdig, nämligen torkningen. Detta moment görs av naturen själv men du måste ge veden rätt förutsättningar för att kunna torka bra.
En utav de bästa förutsättningar du kan ge din ved för att torka är att vara ute i god tid. Förr talades det om ”Påskaved”. Om man hade Påskaved så visste man att det var prima kvalité på veden. Detta innebar att veden skulle vara nersågad, kapad, klyvd och staplad senast vid påsk. De som levde på landet och hade veden som en naturlig del av livet visste vad de pratade om. Träden som veden kommer ifrån var då fällda på vintern när det var som minst vatten i träden. Den redan relativt torra veden hade då god tid på sig att ligga och torka i vårsolen när luften är som torrast vilket gjorde att veden var redo att bäras in vid midsommar så att den skyddades från höstens regn. Detta skapade de allra bästa förutsättningar för att har riktigt kruttorr ved till vintern.

Ved som kapas och klyvs senare på året kan man också få torr (undantag finns för vissa trädslag, se beskrivning på olika sorters träd nedan). Om man fäller träden när löven har slagit ut så kan man syretorka träden. Detta innebär att man fäller träden när dom har löv och behåller grenarna med löven på. Löven kommer då succesivt att suga ut sav och vatten ur trädet där det avdunstas och gör själva träet torrt. När löven har vissnat är det dags att börja kapa och klyva trädet.

Veden behöver vind när den ska torka

När veden ska torkas vill man ha så mycket sol och vind på veden som möjligt så att det driver ut fukten. Det optimala är alltså att ha veden där det är varmt och blåsigt. Om man är tvungen att välja mellan att ha veden i sol eller vind så bör man i första han ha veden där det är vind (luftcirkulation). Att vinden får susa genom veden gör att den torkar fort. Detta görs enklast genom att stapla veden luftigt eller att ha veden i vedsäckar. Har man veden i vedsäckar ska man placera säckarna på ett sådant avstånd från varandra att luft kommer emellan. Det är också viktigt att man har ventilerade säckar så att luften inte stannar kvar i säcken. Alla vedsäckar vi säljer är ventilerade. Staplar man sin ved mot en vägg bör man lämna en luftspalt mellan veden och väggen så luften kan cirkulera bakom.

Man kan även låta veden torka i en hög men då får högen inte vara allt för stor. Om man har en riktigt stor hög så kommer den ved som ligger innerst inte ha någon kontaktyta med luften vilket gör att den inte kommer bli riktigt torr. I värsta fall kan veden till och med börja mögla. Om veden möglar försämras värmevärdet i veden drastiskt.

När träet ska torka är det viktigt att det inte har kontakt med marken. Om träet är i kontakt med marken kommer markfuktigheten att hålla virket närmast marken fuktigt och det torkar inte tillräckligt bra. Detta åtgärdas enkelt genom att lägga virket på till exempel pallar så att vinden kan blåsa mellan trä och mark. Har du virket på pallar i växtlighet är det väl investerad tid att hålla gräs och annan växtlighet välklippt så att det inte binder fukt och hindrar vinden från att blåsa på virket.

Vedens längd och tjockleck

Vid kapning och klyvning av veden är det bra att ta hänsyn till hur lång tid som återstår innan veden behöver brännas. Om du av någon anledning inte varit ute i god tid och har bråttom finns det anledning att göra veden mindre (både lite kortare och tunnare). En tunn träbit torkar naturligtvis snabbare än en tjockare bit gör. Ju tunnare veden är, desto luftigare blir den vid stapling än grov ved. En intressant sak är att fukten på träet sipprar ut mycket snabbare på snittytorna (där träet kapas) än på den längre ytan där träet är kluvet. Man kan tänka sig att det finns massor av små strån i trädet som suger upp vatten, från rot till topp. Och dessa små strån bidrar därför till att veden torkar snabbare på kortsidorna än på långsidorna. Så om du har bråttom att få virket torrt finns det anledning att kapa veden kort.

Hur torr behöver veden bli?

Veden ska bli så torr som möjligt. Det finns de som säger att veden kan bli för torr, vilket inte stämmer och saknar logik. Veden kan vara för fuktig men inte för torr. För att veden ska vara användbar bör den inte ha mer fukt än 20% fuktighet. Visst går det att använda ved som ligger lite högre än 20% men det mycket värmeförlust och sotar både glaset på kaminen och sotar skorstenen. Är veden för fuktig är den svår att få eld på och den pyr mer än den brinner. Om du lyckas få ner fuktigheten i din ved till 12–15 % fukt är den riktigt torr och fin.

Ett väldigt enkelt och tillförlitligt sätt är att köpa en fuktmätare för ved. Här kan du hitta våra fuktmätare. Viktigt när du använder fuktmätare är att du mäter fukten inne i veden. Du behöver alltså klyva veden när du ska göra ett test för att få ett tillförlitligt resultat. Ytan på veden är den som torkar först (efter som att vinden för bort fukten där). Det tar längre tid för veden att blir torr i mitten och det är där du vill ha värden under 20% fuktighet när du mäter.

om trä

Skillnad luftfuktighet och vedfuktighet Bortförsel-transportör?

Fuktighet – markfukt – fuktkvot – fuktmätare (sälja fuktmätare)?
Olika sorters trädslag till ved. – Fördelar, Nackdelar Bilder
När ska man kapa klyva

Hur mycket energi innehåller veden Kilowatttimmar – Räknexempel- Anders på landet

Ett kilo ved innehåller ungefär fyra kilowatt vid 20% fuktighet.
Hur mycket ved behöver du?
Givetvis är frågan svår att svara på exakt och vedbehovet varierar
1 kubikmeter ved i stjälpt mått motsvarar ca 0,625 kubikmeter staplad ved.

Olika sorters trädslag som ved

Till att börja med så finns det i Sverige inget trädslag som inte duger som ved. Om det bara är tillräckligt torrt så kan man elda all sorts träd. Däremot har dom olika trädslagen sina för och nackdelar. Nedan ska vi försöka att gå igenom de vanligaste trädslagen vi har och se vilka egenskaper dom har som ved. Det ska poängteras att kilo för kilo så har alla trädslag exakt samma energiinnehåll. Det innebär att tex ett kilo Oxel har exakt lika mycket energi (dvs att man får lika mycket värme) som ett kilo gran. Alla trädslag har 5,32 kilowatt per kilo helt torr ved, dvs att de skulle innehålla 0% fukthalt. I verkligheten kan man inte få 0% fukt i veden eftersom veden kommer att anpassa sin fuktighet till luftfuktigheten. Vi räknar med att veden har en fukthalt på 20% vilket är den högsta tillåtna fuktighet träd kan ha för att få kallas för ved.
Då blir det följande: 5,32×0,8= 4,256 kWh per kilo ved. 4,26 kWh är alltså energin i alla sorters trädslag när den har 20% fuktighet. Det som ställer till det är att ved säljs i volym och inte vikt. För om man ser det till volym så har träden olika energi därför att fibrerna i trädet är olika täta.

Oxel som ved

Har du fått tag på Oxel att elda med har du fått en jackpott. Det är nämligen det träd som har högst energiinnehåll per kubikmeter, hela 2394kWh. Den är relativt lätt att klyva trots dess densitet. Oxel är lite förvånande en rosväxt och är nära besläktad med rönn. Dock kan Oxelns kärna börja bli svampig med tiden och då minskar energin drastiskt. Men en frisk Oxel är svårslagen som ved.

Bokved

Ekved

Ek är ett tungt trädslag och det är ganska utmanande att klyva. Speciellt om eken är gammal och har knaggar. Vi rekommenderas att du köper en klyv med minst 15 tons klyvkraft om du planerar att klyva mycket ek.

Behöver du vara försiktig med att elda med ek?

Det är många som är rädda för att elda med Ek. Anledningen är att eken naturligt innehåller garvsyra. Garvsyran är frätande och det finns många historier om hur folk har eldat med och sedan har kaminen (eller pannan) och murstocken frätt sönder. Sanningshalten i dessa historier får man dock ta med en nypa salt även om det nog kan finnas fog för att vara lite försiktigt med ekved. I motsats så finns det lika många som säger att de alltid eldat med Ek och att det inte uppstått några skador. Troligen har de som skadat sin värmeutrustning med ekved haft fuktig ekved och ineffektiv förbränning, tex en gammal gjutjärnskamin. Ek som är ett hårt trädslag kan behöva lång tid för att torka riktigt. Det sägs att dagens moderna pannor med omvänd förbränning har så hög förbränningstemperatur att syran brinner upp och det skulle därför vara ofarligt att elda ek. I fall man vill elda med ekved kan det nog ändå vara klokt att se till så att följande är uppfyllt.

  • Se till att ekveden är torr! Låt den vara kluven på tork i minst två somrar.
  • Använd en modern kamin eller panna med effektiv förbränning.
  • Blanda ut ekveden med ved från andra trädslag, tex 25% ek.
  • Börja inte brasan med ved från ek. Lägg i stället in ek när eldstaden blivit riktigt varm.

Almved

Alm är ett stort lövträd med bra brännvärde. Alm är dock mycket segt och vresigt vilket gör det ett problematiskt träd att klyva. Om du vill klara av att klyva grövre Alm ska du satsa på en rejäl vedklyv. Det kommer att spara dig många timmars jobb. Desto starkare vedkly desto bättre! Almsjukan har gjort att det finns väldigt stora Almar som huggs ner och det är inte ovanligt att dessa träd får ligga och ruttna för att man tycker det är för mycket jobb att ta till vara på veden. Det är synd för alm ger mycket värme och brinner fint. I och med att Almen är så vresig är den ofta bra att börja tända en brasa med. Med rätt vedklyv går jobbet att klyva Alm enkelt!

Björkved

För många är ved synonymt med björkved. Björken har ett välförtjänt rykte om att vara bra ved. Vi vill nog påstå att många andra trädslag hamnar lite i skuggan av björkved trots att de är minst lika bra eller bättre. Här är anledningen till att björk är det populäraste trädet att elda med. Björkens näver brinner utomordentligt bra, och är perfekt att använda ihop med tidningspapper för att få fart på en brasa. Björken är Sveriges vanligaste lövträd och det finns mycket björk i hela Sverige. Den har bra brännvärde och är ganska lätt att jobba med. Kommersiellt är björkved det absolut vanligaste och björk mellan 10-40 cm i diameter är prefekt att kapa och klyva i en vedprocessor.

Granved

När det gäller ved så är det många som väljer bort Gran helt. Det är synd för granen är utmärkt att elda med även om den inte ger lika mycket värme per kubik som björk. Typiskt för gran är att det smattar och smäller i den när den brinner. Ifall man eldar gran i kakelugn så bör man ha ett skyddsgaller så att inget fnätter ut på golvet.

Torr gran är mycket bra som tändved då det snabbt fattar eld. Tillgången på gran är stor i Sverige och som ved är den billigare än tex björk. 

Sälg

Sälg är ett träd som är ganska segt och svårtorkat när det ska bli ved. Sälgen blommar tidigt på våren och är en viktig polinerare. Vi rekommenderar därför att låta sälgen stå kvar och den ska bara användas som ved i yttersta nödfall.

Stockar av al som ska bli ved

Alved

Al som ved. Ljust klar låga, rödaktig, nära vatten,

 

Bästa sättet att klyva ved

  • Klyva ved storlek
  • Klyva ved på hösten
  • Klyva ved hjälpmedel
  • Klyva ved enkelt
  • Hur ska man Klyva ved