Klyva Ved

Klyva ved är en sida för alla som har med ved att göra. Vi har information och redskap för att din vedhantering ska bli så effektiv, bra och rolig som möjligt.

Det är en härlig känsla en kall vinterdag att lägga in en vedklabbe i kaminen som man har förädlat från stock till torr fin ved som värmer. Det kan tyckas vara en enkel resa att få en bit trä till att bli ved, och i teorin så är det ju också så. Utmaningen kommer när man ska få väldigt mycket trä till att bli ved och dessutom ska det gå så fort som möjligt.

Som tur är så har vi i modern tid en många effektiva redskap för att kunna kapa och klyva ved. Med teknikens hjälp har vi kunnat effektivisera vedhantering som förr tog flera veckor till att kunna utföras på en eller ett par dagar. Till exempel så kan man med en vedmaskin producera flera kubik i timmen. En ny vedmaskin kostar inte mer än en äldre begagnad bil och vilket har gjort det intressant att skaffa vedmaskin även för de som inte har hundratals kubik att producera.

Att kapa och klyva ved ska vara lönsamt

Ingen har väl missat att elpriserna på senare tid har skenat och detta har i sin tur fått priset på ved att öka. Det har därför blivit lönsamt för den som kan tillverka sin egen ved. Att jobba med ved är slitsamt och det ska därför också vara lönsamt att göra det anser vi.

För att få lönsamhet i ved är det viktigt att strukturera och automatisera det som går. Om man ser processen från träd på rot till torr färdig ved så är det mest tidskrävande (och arbetskrävande) momentet att ge sig ut i skogen för att fälla träd, kvista trädet och dra fram trädet till väg så timmerbil kan hämta upp det. Även om man har egen skog så är det näst intill omöjligt att få lönsamhet i detta arbetsmoment. Det ska enbart vara för undantagsfall man väljer att utföra detta på egen hand, tex för att man tycker det är roligt eller volymen är så liten att det inte är lönt med skogsmaskin.

Det är därför nödvändigt att detta moment lejas bort till skogsmaskiner om man själv inte är stolt ägare till en. Maskinerna är så effektiva så de kan utföra arbetsuppgifterna på en bråkdel av tiden en människa kan, och till lägre kostnad. Detta bidrar givetvis till att kostnaden per uttagen kubik inte blir så hög. I sin tur ger detta också att det blir lönsamt för den som inte har egen skog att köpa långved (träd som säljs hela, ofta tre till fyra meters längder) och kapa och klyva själv.

Om Kapning

Kapning av ved

Med kapning av ved menar man det arbetsmoment som går ut på att göra den blivande veden i rätt längd. Den rätta längden är den maximala längd som går in i kaminen, spisen, pannan eller annan eldstad där den ska eldas. Med andra ord varierar rätt längd beroende på vilken eldstad man använder.

Gör man veden för lång kommer den inte att passa i eldstaden på rätt sätt och man kommer kanske att få lägga ved på sniskan för att få in dom vilket både blir krångligt och leder till en ineffektiv eldning. Gör man veden för kort så behöver man fler ilägg och det kräver större arbetsinsats när man eldar det. Det är därför noga med att veden får rätt längd. Men hellre lite för kort ved än för lång! Den vanligaste längden på ved som inte ska eldas i panna är 30cm. Om man köper ved på macken i en säck så är den nästan alltid 30 cm.

För dom som kapar och klyver kommersiellt är det nästan standard att ha längder om 30cm. Pannved som ofta är grövre än kaminved är också längre. 50cm och uppåt brukar vara standard i moderna pannor.

Grovleken på trädet som ska kortas avgör ofta vilken metod man använder för att kapa. Det finns i huvudsak tre olika metoder som beskrivs nedan.

Klyva ved bör göras omgående

Om möjligt bör virket klyvas så snart som möjligt efter att veden har kapats. Trä som är färskt innehåller en hög andel vatten (upp till 50 % vatten är inte ovanligt) och i princip alla träslag är lättare att klyva när de innehåller en hög andel vatten. När veden har torkat har fibrerna i dem stelnat och det är mycket mer utmanande att ta isär dem då. Vill du göra vedklyvningen så enkel som möjligt kan du med fördel klyva veden när det är riktigt kallt ute. Vid minusgrader har fukten i träet frusit och det är ofta väldigt lätt att klyva även riktigt utmanande och knotiga kuber. Ju kallare desto bättre i detta avseende!

Kapning

Kapning med motorsåg

För grövre stockar är det naturligt att använda en motorsåg för att korta trädet, och ofta är det enda realistiska alternativet. Motorsågen har den fördelen att man inte behöver lyfta upp ett tungt träd utan man kan såga i det där det ligger. Motorsågen är ett bra sätt att snabbt såga i tu riktigt stora träd. Nackdelen är att det kan vara svårt att få ett jämt snitt vilket resulterar i ojämn längd på veden. Det kan också vara lite vanskligt att såga delen på trädet som är närmast marken eftersom man lätt då kan råka nudda marken med kedjan på sågen. Även om man bara snabbt får ner kedjan i marken blir den förvånansvärt slö. Det bästa sättet att undvika detta är att såga trädet ca tre fjärdedelar och sedan vända på stocken för att såga kvarvarande trä.

Kapning med vedkap

Att kapa ved men en klinga är ett bra sätt att korta ner träd med en diameter upp till ca 30cm. Vedkaparna kräver dock att man klarar att lyfta upp trädet på ställningen och dom är inte konstruerade för tunga träd. Men väl uppe i kapen så går det snabbt att korta ner trädet och det blir inte mycket spill.

Nackedel med vedkap förutom att det inte går att ta så stora träd är att det snabbt bygger på en hög med ved nedanför kapen och man måste ständigt flytta veden för att kunna fortsätta kapa. Tänk på att inte kapa med en slö klinga! Många vedkapare känner nog igen sig när det är dags att rulla ut kapen för säsongen och man inser att klingan inte har vässat sig själv sedan man ställde undan kapen. Man tänker, jag kör denna säsong också sedan ska jag lämna in klingan på slipning. Har man mycket ved blir det en enorm tidsförlust att såga med slö klina jämfört med en riktigt vass. En gammal vedkap blir som ny med en välslipad klinga. Att lämna in en klinga för slipning kostar några hundralappar. Är man lite händig kan man lära sig att slipa klingan själv med en fil.

Kapning med vedmaskin

Det enklaste sättet att kapa (och även klyva) ved är med en vedmaskin. Ofta har maskinerna automatisk inmatning och kapning och det enda man behöver göra är att dra i några spakar. Nackdelen med vedmaskiner är att den inte klarar ta riktigt grova stockar. Det brukar vara ovanligt med vedmaskiner som tar stockar över 50cm. De flesta vedmaskiner är byggda för stockar upp till 40 cm. Vedmaskiner är ofta utrustade med stockbord eller lyftbord vilket snabbar upp och förenklar lyftandet och matning av stock. Själva kapningen i vedmaskiner brukar ske med en motorsåg som antingen drivs hydrauliskt eller genom att en person trycker ner sågbladet

Klyvning av ved

Den viktigaste anledningen till att klyva ved är att få det riktigt torrt! Att elda med fuktig ved är dåligt för ekonomin då mycket av energin i veden går till att koka bort vattnet i veden istället för att värma upp rummet eller huset. Om veden är för fuktig kommer temperaturen i eldstaden att minska och det leder till ineffektiv förbränning. Ett resultat av detta, förutom värmeförlust, är att det sotar mer och branden släpper ut föroreningar som är dåliga för miljön. Det är därför bra att sköta klyvningen så att veden har förutsättningar att bli riktigt torr och fin.

I de fall man har väldigt liten ved, till exempel liten björk som har en diameter på 5-10 cm, behöver man inte alltid klyva veden om man är ute tidigt på säsongen. Trä som inte behöver klyvas kallas för rundvirke. Om du avstår från att klyva rundveden rekommenderas att du pricka barken på veden. Barken är naturens egen (och mycket effektiva) fuktpropp. Man kan jämföra barken med att den ligger som en plastpåse runt veden och hindrar vattnet från att dunsta bort. Gör man skåror i barken kan fukten mycket lättare tränga in i träet för att avdunsta.

Om veden börjat ruttna innan den klyvs eller förvaras fuktigt

Om man inte tar hand om veden och ser till att den blir torr relativt omgående så börjar trädet att sakta brytas ner. Detta gäller i synnerhet lövträd som har en snabbare nedbrytningsprocess än barrträd. Om veden är fuktig och temperaturen hög, tillexempel om man hugger björk på våren och låter den ligga kvar i skogen över sommaren, så kommer den att ha börjat ruttna. Även om det inte märks så mycket första året så har processen startat. Detta innebär att bakterier bildar enzymer och en slags slem runt träfiberna invändigt vilket korkar igen fibrerna. Detta försämrar avsevärt möjligheten för vatten att flöda genom fibrerna och detta förbättras inte genom att veden torkas i efterhand. Denna ved kommer alltid att ha svårare att bli riktigt torr och dessutom kommer förbränningen vid eldning vara sämre då slemmet hindrar att fibrerna får kontakt med syre. Detta är den främsta anledningen till att man inte bör låta fällda träd ligga kvar i skogen obarkade. Finns det möjlighet bör man ta hem och klyva upp veden så fort man kan.

Att klyva ved görs oftast antingen med yxa eller vedklyv (vedmaskin räknas här in till vedklyv)

Att klyva ved med Yxa

Om man inte har bråttom och är ute efter en rejäl utmaning så kan man klyva sin ved med yxa. För vedhuggare som har en kommersiell inställning till veden går denna metod i princip bort helt. Att klyva lite tuffare ved (tex Alm) är rejält tidskrävande och timlönen kommer att vara mycket låg. Detta är snarare att se som motion än något annat. Enklare kvistfri och lite tunnare ved kan dock klyvas med yxa i relativt rask takt. Man kommer dock aldrig att kunna klyva lika snabbt som man kan göra med en bättre vedklyv eller vedprocessor. Att klyva med yxa handlar mycket om teknik och man behöver inte vara direkt stark för att vara en duktig yxklyvare. Man kan klyva väldigt utmanande ved med yxa och kilar, men förvänta dig inte att det ska gå fort. En stor nackdel med att klyva med yxa förutom att det är långsamt är att risken för skador är stor. Det är lätt att få ett felslag så att yxan hamnar i foten eller benet.

Om man vill använda en Yxa för att klyva veden kan det vara bra att köpa en riktig klyyxa. En klyvyxa är en yxa som har ett tungt huvud som oftast är kilformat. Eggen på yxan är vass och anpassad för att man ska klyva i träfiberns riktning. Den vassa eggen tränger in i veden och den bredare delen på yxan (den bakre delen av huvudet) pressar isär veden när den med fart tränger in. Ofta har klyvyxan ett längre skaft en vanlig yxa. Några av de bäst ansedda yxorna är tillverkade i Sverige av Gränsfors och i Finland av Fiskars

(Klyvyxor | Gränsfors Bruk Sweden (gransforsbruk.com))

Att klyva ved med vedklyv eller vedprocessor

Om man vill klyva så mycket ved som möjligt på kortast möjliga tid bör man definitivt skaffa en vedklyv eller vedmaskin. Vi ha både vedklyvar och vedmaskiner i vårt sortiment! Det är en otrolig hjälp och

Om man har väldigt grov ved, så kallad övergrov, så är det förmodligen så att en vedklyv är det bästa alternativet.

Kontakta oss